När Alva och Elias planerade sitt bröllop ville de att allt skulle kännas personligt och förankrat i deras historia – och vilken plats kunde då vara bättre än Elias egen barndomsgård? Den 30 augusti 2025 vigdes de i det idylliska Norns kapell och firade sedan med nära och kära i den charmiga ladan på gården. Ett bröllop där tradition mötte nutid, fångat i varma, äkta bilder av fotografen Marta Englund

Så träffades brudparet

ALVA: Vi är födda och uppvuxna i samma lilla stad (och födda med bara tre dagars mellanrum) men faktum är att jag inte hade en aning om att Elias fanns innan vi matchade på Tinder (i en helt annan stad).
Elias friade till mig under en turskidsutflykt i Koppången (ett naturreservat utanför Orsa). Det var nyårsafton och vi skidade genom orörd skog och myr. Jag tyckte att han verkade lite konstig och trodde han hade ont i magen (men det visade sig ju sen att han bara var nervös). Det var minusgrader inomhus när vi väl kom fram till stugan där vi skulle sova. När vi värmt upp stugan så hade Elias förberett en pangmiddag som han lagade på trangiaköket och såklart drack vi champagne till. När vi spelade Hitster och fulsjöng så gick han ner på knä och friade. Det perfekta frieriet!

Om bröllopsplanering

ALVA: Vi har alltid värnat och fascinerats av det gamla och hur man gjorde förr. Jag har läst massor av gamla källor kring hur bröllop i olika delar av Dalarna (och Sverige) sett ut genom tiderna. Så det var väl den enskilt största inspirationskällan. Sedan inspireras man såklart massor av Pinterest och bröllop som man varit gäst på. Vi hade också köpt Johanna Kajsons bröllopsplaneringsbok och jag vill verkligen rekommendera att man gör den prioriteringen som finns med i början av boken! Då kan man under hela planeringen återkomma till denna och få lite perspektiv på vilka saker som verkligen är viktiga (för det är verkligen SÅ lätt att dras med i bröllopshypen och tänka ”okej men detta vill vi ju ha” och så plötsligt har man sprängt budgeten x flera trots att du troligen lagt pengar på saker som du egentligen inte bryr dig om).
Såklart har man fått tänka om flera gånger under planeringen eftersom dröm och verklighet inte alltid är samma sak, men i slutändan blev allt bättre än vi någonsin vågat drömma om!

Platsen för bröllopet

ALVA: Redan på vår andra dejt åkte vi förbi ett kapell som ligger mer eller mindre mitt ute i skogen vid en liten sjö. Båda utbrast "här har jag alltid sagt att jag ska gifta mig" och sedan den dagen har det varit bestämt. Kapellet är byggt 1759 och beläget på den vackraste av platser, ljuvligt i all sin enkelhet. En perfekt plats att gifta sig på helt enkelt.
Festen hade vi på Elias släktgård där hans mamma bor. Det var verkligen helt otroligt och se hur ladan gick från förvaringslokal till den vackraste av festlokaler och vi är så tacksamma för all hjälp vi fick för att kunna möjliggöra att vi fick vara just där.

Vigseln

ALVA: Väldigt många gäster och alla i brudföljet hade dräkt så det var otroligt vackert med alla olika sorters dräkter där framme i kyrkan. Först av alla gick två spelmän som spelade fiol. Därefter var det en traditionell kyrklig vigsel men vi hade skrivit våra egna löften! Både fint för det blev personligt och det "hände" ändå något annat än man är van vid. Dessutom hade vi bestämt att vi har personliga löften istället för tal på festen vilket gjorde att efter vigseln så kunde man bara slappna av och njuta.

Blommorna

ALVA: Det var faktiskt blommorna som fick bestämma när bröllopet skulle äga rum (när dahliorna blommar). Eftersom vi har världens bästa anhöriga och vänner så var allt hemodlat. Som dom kämpat hela säsongen! Ett par nära familjevänner band bordsdekorationer och annat piff tills händerna blödde och Elias mamma gjorde den otroliga brudbuketten!

Om bröllopsfotografen

ALVA: Flera av bilderna som jag sparat som inspiration på Pinterest var faktiskt tagna av Marta. Jag tyckte verkligen om att de kändes annorlunda och att varje bröllop hon fotat hade sitt eget personliga uttryck. Jag tänkte länge hoppa över att ha fotograf (vilket hade varit ett misstag) men när en person i vår närhet sa "men jag kan tipsa om min vän, och jag tror att hon är i Sverige då faktiskt" och det visade sig att det var Marta så kändes det som ett tecken!
Så tacksam över att vi valde henne. Inte bara för att vi är så nöjda med bilderna utan också för att hon fick fotograferingen att kännas så naturlig och hjälpte till med så mycket småsaker som vi inte klarat oss utan!

Klädseln

ALVA: Vi bestämde oss ganska sent för vad vi skulle ha på oss. Elias ville gärna ha dräkt men jag kände att jag ville ha en vit klänning, för det är alltid det man drömt om som liten och då kändes det initialt som att kostym vore det naturliga för Elias. Jag visste också att jag inte ville lägga några större summor på klänningen när det är något som man bara använder en gång. Till slut landade jag i att matcha en enkel klänning från Bubbleroom med mer "historiska"/"folkliga" accessoarer. På så sätt kunde också Elias få ha dräkt som han ville. Första provningen med klänning tillsammans med alla accessoarer och skor var faktiskt i brudkammaren en timme innan vigseln så det var ju tur att det gick bra...
På festen bytte Elias om till kostym och jag festade natten lång i min klänning.

Styling och accessoarer

ALVA: Jag ville inte lägga pengar på brudklänningen men kostade på mig lite accessoarer som förhoppningsvis blir använda flera gånger av kommande generationer! Dels köpte jag ett par vackra brudhandskar.
Elias mormor hjälpte mig att brodera bandet som jag hade i midjan. Själva livbandsmodellen kommer från Skåne, är broderat med ett yllebroderi (påsöm som vanligen förekommer i Dala-Floda) och våra initialer samt år. Det pryds av ett handvävt band från en annan bygd och garnbollar som Elias mormor gjort. Lite plock från olika ställen alltså.
Vi lånade en brudkrona av församlingen (med bergslagsstenar/slaggsten). Brudband lånade vi av ett folkdansgille.

ELIAS: Till dräkten hade Elias lånat en äldre hatt av min mormor, rolig detalj är att den av en slump var det Elias initialer inuti! Han hade också lånat en otroligt fin käpp från sin mormor och morfar. Med andra ord var det verkligen mycket lånade saker!

Bästa minnet från dagen

ELIAS: När helikoptern kom och hämtade upp oss. Dels för att jag var lite osäker om den verkligen skulle komma men också för att det var så himla rolig grej att få flyga över sina hemtrakter.
ALVA: Det var nog när man fick sitta och titta och lyssna på alla gäster och se hur roligt dom hade. Jag skrattade så jag kiknade av alla galningar som vi har i vår närhet. Och talen!! Det var otroligt.

Bröllopsmiddagen

ALVA: Vi hade hyrt runda bord + stolar vilket blev väldigt fint. Jag och mina vänner hade köpt servetter i linnedamast som vi manglat, strykt och vikt. Centralt hade vi en lerkruka med ett blomsterarrangemang och på varje plats fanns en liten lavendelkvist. Porslinet var en blandning av lånat och hyrt (“Set my table” i Falun har gammalt porslin som man kan hyra),
Det som styrde bordsplaceringen var uteslutande vilka personer som vi trodde skulle ha roligast tillsammans, inga honnörsbord eller så. Jag och Elias hade ett eget litet bord med en bänk framför och det var verkligen en lyckträff. Dels fick vi lite tid för oss själva men också för att det var så otroligt roligt när olika personer kom fram och minglade.
Vi ville ha en avslappnad stämning på middagen. Det var charkbricka och fredagsdrink (vår veckotradition) till förrätt. Till varmrätt var det buffé. Enkelt men gott (och alla blev mätta). Till efterrätt var det den godaste kolasåsen som finns (som kom till av misstag för några jular sedan när hans mamma skulle göra fudge), hemgjord vaniljglass och rullrån enligt recept av Elias gammelmormor.
Vi hade en lokal DJ efter middagen.
Just det! Vi hade lavendel (Elias favoritblomma) som dofttema. Bland annat torkad lavendel i riset man kastade utanför kyrkan, lavendeltvål på toaletterna, lavendelkvist på servetterna osv. Jag skulle säga att detta underlättade överraskande mycket för alla val som man inte kände spelade så stor roll så var det bara att välja lavendel (typ ”vilken doft ska det vara på toaletterna”).

Tips till andra som planerar bröllop

1. Börja med att sätta er ner och fundera på vad som är viktigt på riktigt för just er! Är det att ha champagne vid brudskålen? En viss lokal? Ett datum? När ni väl är uppe i planeringen är det så lätt att ryckas med och tycka att allt är viktigt. Om ni från början kommer fram till att ni inte bryr er om vad det är för tårta så kan ni gå tillbaka till detta när ni står där och lockas av att bränna en förmögenhet på tårtan i bara farten.
2. Sedan tycker jag faktiskt att ni till en början ska hålla detaljerna för er själva. Då hinner ni verkligen kunna efter vad NI vill. Det är faktiskt ni som gifter er så passa på att göra dagen precis som NI vill, inte som andra tycker eller vad som etikettmässigt är rätt! Sedan kan man be om råd i vissa frågor men vi bestämde det allra mesta på egen hand.
3. Be om hjälp och delegera! Folk är så enormt hjälpsamma när det kommer till bröllop. Tex hade Elias mamma gjort den ljuvligaste korgen med godsaker till bilfärden efter kyrkan, våra vänner styrde upp skylttillverkning, blomsterbindning. En släkting fixade ALLT med fikat efter kyrkan (inkl pynt av ladan, hämtning av tårtor mm). Vi hade aldrig fixat det utan våra fina vänner och släktingar!

Fotograf: Marta Englund
Märke på brudklädseln: Bubbleroom
Märke på brudgummens klädsel: Lånad folkdräkt, kostym Oscar Jacobson
Ringar: Elias ville att vi skulle ha matchande ringar vilket var lite av en utmaning. Till slut hittade vi ringar med miligriffer där min vigselring har infattade små diamanter. Vi köpte dem på Wissings i Västerås och de var otroligt hjälpsamma; vilken service!
Catering: Källarmästaren Hedemora (varmrätt) och tårtor från Wienerkonditoriet i stan.