Nationaldagen

Nationaldag och ledig dag! Vi spenderade dagen med våra vänner i familjen A. Först ut var betessläpp. Vi packade rejäla picknick-korgar och filtar och satt i gräset i solen på Röbäck och njöt av livet och tillvaron.

Det var galet mycket folk, så vi satt kvar i gräset när korna sprang ut. Strax innan vi åkte hemåt gick vi en sväng för att titta närmare på korna. Det är sällan jag får se kor på så nära håll.

Våra vänner hade bakat en kaka. De hade t.o.m. tagit med vaniljsås till den. Det kallar jag seriöst fika (med då är de något av experter på det här området).

Efter att ha tittat klart på korna och packat ihop oss åkte vi hem till oss. Barnen var peppade på årets första bad!

Jag är förkyld och höll mig på land. Det hade jag kanske gjort utan förkylning också.

Väl hemma knåpade vi ihop lite middag till hela gänget och det kändes lite extra festligt idag. Inte för att det var nationaldag direkt, men jag kände något slags tacksamhet över livet som blev mitt; över landet jag bor i som på så många sätt är fantastiskt och alla vackra människor som har kommit i min väg. Jag tänker på alla tillfälligheter i livet som blir, på val - stora och små - som man gör och som kan få så fina följer i livet.

Familjen A som var hos oss idag har vi levat med i elva år. Vi ses så gott som varje helg, annars är det inte en värdig sådan. Vi delar det mesta, både det fina och det fula och jag tänker att familjen A är något som barnen indirekt har gett mig. Vi har så många gånger konstaterat att livet med barn är till för all delas, att man behöver någon att dra lasset tillsammans med och bara andas med. Fint är det med sådan gemenskap! Jag älskar att Tobias kan somna när de är hos oss, att vi hjälper varandra med renoveringar och matlagning. Att vi inte behöver planera stordåd utan det räcker med att sitta och sticka eller bara kan vara. Familj kallas det visst?

Nu ska jag lägga mig i sängen med min bok. Hoppas din nationaldag har varit fin!