Familjärt Augustibröllop På Billingbo: Emma + Ludvig

Den 24 augusti 2024 blev en dag fylld av glädje, kärlek och gemenskap när Ludvig och Emma sa ja till varandra i natursköna Billingbo, Kolsva. Med en avslappnad och lättsam känsla ville de skapa ett bröllop där familj och vänner stod i centrum. Firandet fortsatte på Näverkärrets bygdegård, där en jordnära och varm stämning satte tonen för en oförglömlig dag. Genom Edita Halas magiska bilder får vi nu ta del av deras vackra augustibröllop.

Så träffades brudparet - del 1

EMMA: Vi träffades en fin augustikväll 2017. Jag och mina föräldrar jobbade på vår gäststuga som vi renoverade. Plötsligt dyker det upp ett segelflygplan i skyn ovanför oss. Vi blir förvånade och följer planet noggrant när vi ser att den tappar höjd. När den försvinner bakom skogen en bit längre fram, i riktning av en åker säger jag till mina föräldrar att jag ska åka ut och titta om allt har gått bra. Jag går till min bil och känner en liten spänning, det var ju en ovanlig händelse. Väl framme vid åkern ser jag ett stort, vitt flygplan ståendes där.

En person står utanför och små fixar med sitt. Jag kliver ut ur bilen, ropar högt för att fråga om allt hade gått bra. Personen hör inte riktigt då avståndet var för långt så han kommer närmar. Jag frågar igen, "gick det bra?". "Jodå, det här var inget ovanligt. Jag hade hoppats på en lite längre åker men det fick duga." I förvåning frågar jag varför han har landat och får en fin och tydlig förklaring om hur segelflyg fungerar. Personen frågade mig om jag råkade känna bonden som ägde marken. Absolut gjorde jag det, så jag körde upp honom till gården och snackade med bondens mamma. Hon var inte alls förvånad och tyckte det var kul att det äntligen hade landat ett segelflygplan där igen.

Så träffades brudparet - del 2

EMMA: På väg tillbaka till bilen frågar jag personen vad han ska göra nu därpå svarar han att han behöver vänta på sin pappa. Hans pappa skulle hämta honom och flygplanet efter att han själv hade landat tillbaka på Arboga Flygplats. Då bjöd jag in på fika hemma hos oss och det tackades och bockades av personen, så vi for tillbaka till Billingbo. Vi gick ett varv på gården, visade upp gäststugan och fikade på altanen. Då kanske det var dags att fråga vad personen heter och var han gick i skolan. Jag hade redan anat att han borde varit lika gammal som mig och det stämde. Ludvig hette han och var då 18 år. Vi småpratade om vad vi pluggade och om andra intressen.

Efter en stund var det dags att åka tillbaka till åkern där flygplanet stod. Dit skulle vi lotsa Ludvigs pappa så han skulle hitta rätt infart till åkern. Väl framme börjar de plocka av delar och jag tittar på. ”Helt sjukt hur en sådan flygmaskin kan fungera”, tänkte jag. Efter en stund blir jag ombedd att hjälpa, ”självklart kan jag det” säger jag. Jag får "hålla vinge" medan Ludvig och hans pappa tar bort den andra vingen från flygplanet för att lasta den i släpet. Inte ville jag visa att det var lite småtungt och spännande.

Så träffades brudparet - del 3

EMMA: Efter en stund är hela flygplanet lastat i släpvagnen och jag får stora tack av Ludvigs pappa för hjälpen och för att jag bjöd Ludvig på fika. Vi säger farväl och de åker sin väg, tillbaka till Arboga. Jag åker efter med många tankar, men en sak tyckte jag verkligen - att han var snygg som bara den! Han hade lockigt hår, friluftsbyxor och vältränad. NOT BAD!

Helgen går och jag kommer tillbaka till skolan där jag självklart berättar hela helgens bravader. Mina kompisar vill så gärna se hur denna Ludvig såg ut och vill veta mera så de uppmanar mig att leta upp honom på sociala medier. Vi hittar honom och mina vänner tycker jag ska skriva ett meddelande till honom, han var ju ändå så snygg, så vad väntar du på Emma?!

Timmarna går och jag får svar. Han svarade vänligt och tackade för omtanken. Detta meddelande var starten av det som skulle bli många meddelande, många snappar, många konversationer till sent in på natten och till slut en första dejt! I oktober 2017 blev Ludvig och jag ett par.
Lite mer än 7 år senare kommer förlovning på tal. Ingen av oss är speciellt kinkiga som det blev mera en överenskommelse mellan oss att vi skulle förlova oss. Det som blev speciellt var när vi kunde berätta för föräldrar, familjen och vänner. Att hitta på olika sätt att berätta var ett måste. Vissa fick lösa pussel och andra fick öppna en liten present. Julen 2023 var vi förlovade och enligt våra planer skulle vi vara gifta innan julen 2024!

Om bröllopsplanering

EMMA: Vi tog mycket inspiration av naturen. Vi ville hålla det jordnära det skulle synas att mycket var gjort av oss själva med kärlek. Temat blev grön blomsteräng - detta mest med anledning till att vi ville och skulle gifta oss hemma på gården, i närheten av där vår kärleksresa började!

BröllopsKlädseln

EMMA: För mig gick det väldigt fort att veta vad jag ville - att sy om min mammas brudklänning till min egen! Det fick jag göra av henne. Hon ville inte se klänningen för ens självaste dagen. Med en massa hjälp från svärmor skapade vi den klänning jag önskade mig. En klänning som representerade mig. Den skulle vara fin, vit men också skön och enkel. Inte för mycket saker. Klänningen i sig själv skulle utstråla elegans och lite natur.

Ludvig åkte på en kostym-jakt tillsammans med sin bror. De åkte till olika butiker tills de hittade rätt. En kostym som skulle sitta bra, ha rätt färg men också inte vara helt som alla andra kostymer. Han bestämde sig till sist för en somrig, beige kostym i linne, som skulle fint komplettera brudklänningen.

Styling och accessoarer

EMMA: Jag ville ha mitt hår så att mina lockar skulle synas men att inget hår skulle kunna flyga mig i ansiktet. Jag hade hittat ett fint hårsmycke med samma mönster som jag hade på tyllen på klänningen. Smyckena skulle gå i enlighet med den guldring jag skulle bära samt pärlorna jag hade fått av min mormor. Enkelt men elegant.
Det var på bröllopsmorgonen min mamma och kusin fixade mitt hår. En fin och intim stund som betydde mycket för oss alla.

För Ludvigs del var det ett enkelt val av accessoarer; ett par guldiga manchette-knappar, en guldig slips nål, samt ett par viktigare accessoarer. Den 18 augusti fyller Ludvig år, och på dagen fick han i gåva ett armbandsur som han ville ha på sig först till bröllopet. Läderarmbandet var valt så det skulle passa till lädret på skorna. Den sista biten var slipsen: en silver-vit slips i Paisley som var extra tilltalande för honom.

Blommorna

EMMA: Vi hade valt att Solrosen skulle vara den blomman som skulle vara en stor del av prydnaderna. Så, i överenskommelse med svärmor band hon och jag min bukett, buketten till min kusin, som var tärna, och de små corsagerna till Ludvig och hans bror. Det blev solrosor och en del utfyllnad som bland annat brudslöja. Vi ville att solrosorna skulle sticka ut.
Övriga blomster-dekorationerna skapades av min mamma och min faster. Solrosor som lades på hemmasågade björkskivor som var centrumprydnad på alla bord på festen.

Om bröllopsfotografen

EMMA: Vår fotograf är en otrolig fin och känslosam människa. Vi fick nys om henne genom att hon jobbade deltid på samma skola som min mamma jobbade på. Min mamma sade själv också att Edita tyckte att natur och en sann spegling av personligheten visades i hennes bilder. Så det tog inte många dagar innan vi kontaktade henne för att skapa ett kontrakt. Det kändes bra från första början. Hon frågade rätt frågor men gav även tydliga och välformulerade svar. Med all den kunskap hon besitter fick vi oss att känna oss trygga inför den stora dagen.

Edita kom hem till oss ungefär en månad innan bröllopet för att vi tillsammans skulle hitta bra platser för fotografering. Det var otroligt givande och fint att få göra. Fint att veta var våra bröllopsfoton skulle bli tagna men även veta hur hon såg på ljus, natur och positioner.
Hon var en klippa och skugga under hela bröllopsdagen. Gav oss lite hålltider men var också med i bakgrunden. Vi visste att hon sprang runt man märkte henne aldrig. Så snabb och smidig men så genuin. Hennes bilder fångade exakt det vi kände. All kärlek och all den omtänksamhet som fanns under dagen fick hon med på bild. Vi är så otroligt glada över att ha valt henne och ser ännu mera fram emot min gravid fotografering till våren samt vår familjefotografering senare i sommar!

Vigseln

EMMA: På vigseln spelades det live musik av familjemedlemmar. Vi hade önskat "Concerning Hobbits" från Lord of the Rings-filmerna som ingångsmusik då trilogin betyder mycket för oss. Musiken började spela och bestman samt tärna började gå först. En liten stund efter gick vi ut från vår farstu och ut på gräsmattan där vägen skulle leda till vår vigsel. Alla gäster satt förväntansfulla och tittade på oss med stora leenden. Vi kom fram till vårat trädeck, klev upp och då kunde ceremonin börja.

Många tårar fyllda med kärlek strömmade över mina kinder. Vår vigselförrättare, som också är en av mina bästa vänner och dessutom toastmadames mamma, höll fina tal och sade välvalda ord. Under ceremonin sjöng Ludvigs kusin två låtar efter vår önskan och det kändes helt rätt.

EMMA: Vi trodde att vi skulle vara super nervösa när vi skulle stå framför alla andra. Men så var det inte. Allt annat som inte var viktigt försvann. Bara kärlek och glädje fanns kvar. Vi kände oss trygga och älskade av varandra men även av alla runt oss. Ceremonin flög förbi. Kort efter att vi klev på fick vi redan säga våra löften. Löften som bekräftade vår kärlek till varandra, att vi aldrig skulle ge upp men även roliga detaljer, så som att jag aldrig mera skulle klaga på Ludvigs pannkakor.

EMMA: Nu var vi man och fru. Ingen i hela världen skulle kunna ändra på det. En sådan stark kärlek fyllde alla våra hjärtan. Vigseln var över men kramarna kunde börja!

Platsen för bröllopet

EMMA: Platsen för vår vigsel var väldigt viktigt för oss. Det är där vi spenderade många somrar sittandes under äppelträden där vi kunde äta mat, glass och ha fina konversationer. Platsen ger utsikt över vår fina gård men även över en glittrande sjö.
Festlokalen kom naturlig då den ligger så nära till vigselplatsen. Bygdegården pyntades med många, många meter tyll och ljusslingor för att lysa upp och skapa mysig stämning. Lokalen hade allt för att skapa en storslagen fest, det som saknades var bröllopets tema enliga dekorationer. Vi fick länge fundera på hur det skulle se ut och hur allt skulle pyntas men åh, vad det blev vackert i slutändan!

Bröllopsmiddagen

EMMA: Vi hade en otrolig fin och härlig fest. Många gäster delade fina minnen, mycket sång men även här en hel del tårar, av glädje.
Vår placering hade gemenskap som utgångspunkt. Alla skulle ha något gemensamt att kunna prata om med någon vid sitt bord och detta lyckades vi verkligen med, tycker vi.

Maten, som vi gjorde själva, blev framdukad av kökspersonal. Vilken otrolig tröst det var att ha sådana fina och kunniga människor som hjälp vid en sådan viktigt stund. Vi började förbereda maten flera veckor innan. Det lagades och fick sedan frysas in till bröllopsdagen. Allt det färska gjordes dagen och kvällen innan hos oss men även hos svärföräldrarna. Mycket att rodda i men gott var det!

Under festens gång hade gästerna flera framträdanden och vid vår första dans som gifta hade vi live-musik från samma kusin som också sjöng på vigseln. Lite oplanerad blev det men så glada vi är för det. Vår första dans blev på Bob Dylans - “The Man In M”. En passande låt som vi aldrig hade hört förut - nu mera spelas den oftare och får oss att minnas den fina kvällen.

När festen drog igång satte vi på en, tillsammans med alla gäster skapad, spellista. Vi höll igång långt in på natten.
Vickning vid 02:00 och sedan till sängs. Ludvig och jag fick spendera vår första natt som gifta i vårt nya hus som fortfarande renoveras. Så härligt det var att få sova där. Kommer vara ett minne för alltid.

Bästa minnet från dagen

EMMA: Ögonblick vi minns extra är bland annat våra löften till varandra, ring-växlingen men även tal och spex som framfördes på festen.

Tips till andra som planerar bröllop:

• Se till att det känns som er fest.

• Inte allting behöver vara nytt. Spara pengar och gör något fint av något äldre.

• Var inte rädd att gäster inte kommer trivas. Ofta är de vuxna människor, de klarar sig faktiskt!'

• Lämna inte varandra under dagen och njut av er kärlek och all kärlek ni kommer få!

Bröllopsfotograf: Edita Halas
Märke på brudklädseln: Egen design och kreation
Märke på brudgummens klädsel: These glory days
Festlokal: Näverkärrets Bygdegård

---

Fler bröllopsberättelser att inspireras av: